00s, 4:a, drama, komedi, skräck György Pálfi, based on shortfilm, foodporn, hungary, pervert, speed-eating, taxidermia

Taxidermia (2006)

Titel: Taxidermia (2006)
Regissör: György Pálfi
Skådespelare: Csaba Czene, Gergely Trócsányi, Piroska Molnár, Adél Stanczel mfl.
Genre: Komedi, Drama och skräck
Längd: 91 min
 
Bakom filmen ligger en Österike-Ungern samproduktion. De idag, två länderna, blir till ett och berättar en Ungersk socio-politisk historia. Den tar avstamp i andra världskriget och slutar i dag (2006). Filmen var nominerad till bästa film under Cannes festival 2006 i kategorin Un Certain Regard Award. Ett pris som söker efter "various types of visions and styles: "original and different" works which seek international recognition".
    Tre berättelser med en gemensam nämnare, personerna i berättelsena är varandras arvtagare. På en avlägsen militäranläggning lever Morosgoványi som slav för officeren. Han bor ute i ett skjul, granne med utedassen. Hans försvar mot sin leverne situation är att försvinna in i sin fantasi, sin egen perverterade fantasi. 
    Årtionden senare har Ungern en champion, Kálmán, i speed-eating. Han ligger i hårdträning under hård coaching och i väntan på att speed-eating ska accepteras som en sport. Årtionden senare lever en tanig taxidermia, djuruppfödare, i kontrast till sin något större far. 
 
 
Till att börja medkänner jag inte till den Ungerska historian, vilket med stor sannolikhet gör att filmen tappar värde. Av den anledningen förstår jag ännu mindre den metaforiska socio-politiska aspekten. Där finns säkerligen mycket gottigheter att grotta ner sig i. Bortsett från det är detta en makalös resa. En riktig fredagsrulle som innehåller allt! Och mer därtill! Det är fullständigt bissart filmen rakt igenom. 
    Samtidigt som det är groteskt och vulgärt är det fullkomligt välgjort och genomtänkt från första stund. Det finns en del makalösa scener, inte minst badkarsscenen, bilden ovan. Här förstår man vilket liv de lever samtidigt som jag njuter av en mästerlig scen. Personporträtten ska också lyftas och höjas. Vilka öden, vilka människor. 
 
 
 
Jag slås i mellan åt av tanken "vilka säller upp på det här" och "Vem kommer på sånt här". Det gör jag dels för denna filmen men även för andra. Tex. Braindead (1992), Doogtooth (2009) och Antichrist (2009). Bakom dessa filmer är det bra folk, det vill säga duktiga filmskapare. Att Taxidermia har gjorts är inte en slump, människor har jobbat konstant och lagt ner hundratals timmar på att färdigställa den. 
 
 
 
Okej. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. En historialektion. En metaforisk socio-politisk skildring. Mycket sex och vulgäritet. Matporr och uppstoppning. Jag nämnde at det är en fredagsrulle, jag står för mitt ord. Men för allt i världen, ät inte mat samtidigt. 
    Dialog, foto, berättande, orginalitet och personporträtt är filmen. Det är så mycket med filmen som är bra, som man först kanske inte ser bakom allt äckligt. 
 
4/5
 
 
2010s, 2:a, drama, komedi, romantik #blogg100

Moonrise Kingdom (2012)

Titel: Moonrise Kingdom (2012)
Regissör: Wes Anderson
Skådespelare: Bruce Willis, Bill Murray, Edward Norton, Jared Gilman och Kara Hayward mfl.
Genre: Drama, komedi, romantik
Längd: 94 min
En föräldrarlös scout är på sommarläger och ett deprimerat problembarn bor i trakten. De rymmer tillsammans från alla pga sin kärlek, alla andra letar efter dem.
Wes har samlat ett gäng kända skådisar och en drös okända skådisar inför denna osentimentala och komiska feel-goodfilm. Handlingen är simpel och dialogen fiktiv, den påminner faktiskt en del om Burn after reading i sitt regisserande där man väntar på spänning men den uteblir. Burn after reading har någonting att säga och får en att fundera på någonting, till exempel om man faktiskt är lycklig i sin nuvarande relation. Moonrise kingdom ställer inga frågor, men den letar sig in hos alla dem som varit på läger eller sommarkollo och hittar just den känslan. Sommarflört och vinden i håret. Det är snyggt foto, mycket kontrastrika färger, mycket natur men en ganka jobbigt berättande tråd. Den hoppar i tid och otid i början och jag tänker att manuset kanske inte var riktigt färdigt. Dem verkar ha stött på problem i berättandet och löst det kortsiktligt.
Wes Anderson är en hipster. Filmen utspelar sig under en sommar 1965. 1965! Det bara skriker vintage om det årtalet, det gör filmen också. Kolla på bilden ovanför, bilden med grejerna på filten. Flertalet gånger under filmen lägger Wes fram gamla vintage prylar på gamla vintage bakgrunder som denna tweedfilten. Han sorterar upp saker som är snygga, chabbychick och egentligen oanvändbara. Han gör liksom sig själv till en medveten konsument som andra kan ta efter. I filmvärlden kallar vi dem grejerna för props, men dessa propsen skiljer sig efersom dem egentligen inte finns för berättelsens skull utan för det stillistiska och modemedvetna i filmen. Ett tydligt props är "rosebud" ur filmen Citizen Kane som faktiskt hela filmen kretsar kring. Jag har själv märkt att props har mindre och mindre betydelse i modern film.
Ca 1.5 timma borde inte kännas lång av en så snygg film.
 
Betyg: 2/5
2:a, 90s, drama, komedi #blogg100, 90-tal, based on shortfilm, hipsters, robbery

Bottle Rocket (1996)

Titel: Bottle Rocket / (O)organiserad brottslighet (1996)
Regissör: Wes Anderson
Skådespelare: Luke Wilson, Owen Wilson
Genre: Drama, komedi
Längd:  91 min

Dignan (Owen Wilson) försöker och lyckas övertala Anthony och Bob till att bli kriminella, de rånar en lokal bokhandel, Anthony blir kär och Bob vill dra sig ur kriminaliteten. Anthony är för snäll och lyckas bli övetalad att bli kriminell igen.
Wes Anderson, jag har sett 4 av dina filmer. Fantastic Mr. Fox är bra, stop-motion och inovativt. Darjeeling limited vet jag inte varför du gjorde, och ej heller epilogen Hotel Chevalier. Ur denna skara filmer kan jag se din stil, ditt bildspråk och din styrande hand. Man kan direkt se när det är en film regisserad av dej och man kan sammanfatta din målgrupp som hipsters. Det är stilen, kläderna, frisyrerna, den avslappnade attityden och en intesägande historia som är ditt signum. Det handlar inte om någonting, det är bara komedi.
Detta är Wes Andersons debut långfilm efter att ha gjort en kortfilm med samma namn som denna två år tidigare. Han lyckades alltså få 13 minuter att bli en långfilm. 13 minuter hade räckt. Det är en okej debut, det är smart, bra klippt och snygga platser, kläder och frisyrer. Intetsägandet, jag kan inte släppa det intetsägande historien. Det handlar inte om någonting.
Betyg: 2/5

The Incredibles (2004)

Titel: The Incredibles (2004)
Regissör: Brad Bird
Skådespelare: Brad Bird, Holly Hunter och Samuel L Jackson
Genre: Action, äventyr, komedi, animerat
Längd:  115 min

Mr. Incredible är en gammal superhjälte med superkrafter. En dag bestämmer sig USA att man inte kan ha massa superhjältar med superkrafter eftersom dem leker polis och militär och förstör så att skattebetalarna måste betala för alla skador. Därför måste superhjältarnas identiteter gömmas och dem måste intregrera sig till samhället. Men som en superhjälte med superkrafter är som en rökare utan cigaretter, de måste få rädda världen. Mr. Incredible tar chansen.
 Väldigt mycket Bond-inspirerat, musiken, bilarna, vapnena och den där riktigt sjuka och galna boven. Det saknas bara en vit katt på bovens feta arm.Det är intressant med tvisten som förtrycker superhjältarna men dock lite uttjatad i nuläget? Vi har sett vampyrer förtryckas,Batman klassificerad som skurk, Harry Potter som hotas bli relegerad varje år från Hogwarts för att han använder magi framför människor och X-men där man institutaliserar superbegåvade människor på grund av sin förmåga, som allt för ofta anses vara störd.
Det är kanske kul för barn, men jag roas inte extremt mycket av denna pastisch till hjälte-filmerna, men det är ju min personliga åsikt och det ska hyllas lite grann att dem lyckats så väl med genre-tolkningen. Något dem dock har full koll på, men ändå.
Betyg: 3/5
2010s, 3:a, animerat, komedi #blogg100, criminal mastermind, jokes, orphan, shrinking ray, spaceship, stealing

Dumma mej (2010)

Titel: Despicable Me/ Dumma mej (2010)
Regissör: Pierre Coffin och Chris Renaud
Skådespelare: Steve Carell, Jason Segel och Kristen Wiig
Genre: Animerat, komedi
Längd:  95 min

Gru (Steve Carell) är en tjuv som tävlar om att bli den största skurken i världen. Det ska han bli genom att ta månen. För att lyckas med planen behöver han adoptera tre föräldralösa barn, vilka kommer att förändra Gru.
Det är skoj och jag som sällan skrattar högt för mej själv, skrattade just högt för mej själv. Jag kände igen mej väldigt mycket från när jag var lite och hade den fantasin som filmen har, den uttnytjar det onaturliga och orealistiska som barn fantiserar om. När jag var barn ritade jag ofta Joakim Von Ankas pengabinge, med massa missiler och fällor som skulle stoppa bovar från att ta sej in. Så är Dumma mej, det är inte en missil dem skjuts av, det är HUNDRA minst.
Till skillnad från Disney är detta lyckat. Det är roligt, underhållande och känslomässigt. Jag blir rörd av den stora boven vars hjärta blir större och större hela tiden. Jag blir rörd av de föräldralösa barnen. Om jag haft barn skulle jag ha sett denna med dem säkert TUSEN gånger.
 
Betyg: 3a
 
2010s, 3:a, komedi #blogg100, african american, baseball bat, bet, condom, crack, dog, fame, harrison ford, interracial sex, jim carey, jokes, knife in the head, weed, werewolf, will ferell

Anchorman 2 - The Legend continues (2013)

Titel: Anchorman 2 - The Legend continues (2013)
Regissör: Adam McKay
Skådespelare: Will Ferell, Paul Rudd, David Koechner, Steve Carell och Christina Applegate
Genre: Komedi
Längd:  119 min

Ron Burgundy hamnar i ett nytt projekt som finansieras av en rik affärsman, 24h nyheter live. Ingen annan tv-kanal har det. Så detta blir nästa steg i utvecklingen av nyheter. Ron samlar ihop sitt gamla nyhetsteam och antar utmaningen. Ron´s (Will Ferell) dåliga insikt sätter honom redan första dagen i trubbel. Han utmanar nyhetsvärldens största ankare om vem som får högst tittarsiffror, ett vad som kommer att förändra nyhetsrapporteringen för alltid.
 Egentligen är detta Anchorman 3, men officiellt heter den Anchorman 2. Okej. Anchorman 1 hade ett koncept som var alldeles utmärkt, historien var det likaså. Anchorman 1b (kan vi kalla den) hade samma koncept men en lite manipulerad historia, klart mycket sämre. Anchorman 2 då? Absolut bättre än 1b, men inte lika bra som 1:an. Men ibland är 2:an bättre än 1:an.
Det som gör denna till en bra efterföljare är historien. Vi har rört oss fram i tiden och kvinnan har tagit en plats som nyhetsankrare. Nu är det istället svarta människor som ska accepteras i samhället. Från att ha berättat nyhetes som folk behöver veta revolutioneras nyhetsrapportering till att berätta det som folk vill se. Här drivs det vitt och brett om Fox news och andra kommersiella nyhetskanaler, och det görs alldeles utmärkt. Det är sexistiskt, rasistiskt men det är förankrat kring en den dåvarande samtiden.
Det är inte bara stundtals väldigt kul. Det är de nästan hela tiden, med ett undantag. Den långa sekvensen då Ron blir blind hade man kunnat cutta bort helt. Hade inte Anchorman 1 eller 1b funnits hade detta varit inärheten av 5:an. Men nu är det ganska uttjatat hela konceptet, ingenting är egentligen förändrat. Det är helt enkelt bara en väldigt bra uppföljare. Se också Stepbrothers.
 
Betyg: STARK 3:a/5
00s, 4:a, Vi klarade Bechdeltestet, drama, komedi, romantik #blogg100, Chan-wook Park, bechdelstestet, cyborg, drama, kill em all, komedi, romantik

I´m a cyborg, but that´s OK (2006)

Titel: Ssa-i-bo-geu-ji-man-gwen-chan-a / I´m a cyborg, but that´s OK (2006)
Regissör: Chan-wook Park
Skådespelare: Su-jeung Lim, Rain
Genre: Komedi, Drama, Romantik
Längd:  105 min
 
Cha Young-goon (Su-jeung Lim) är en cyborg och bor på ett mentalsjukhus. Hon hamnar i problem när personalen tror att hon matstrejkar, men i själva verket kan hon inte äta eftersom hon är en cyborg. Av sin mormor har hon ärvt uppdraget att eliminera alla i vita rockar. Det är bara ett problem, hon känner sympati. Hon träffar Park Il-sun (Rain) som är tjuv och kan stjäla hennes sympati.
 
 
Chan-wook Park som mest är känd för hämnd-trilogin (Hämnarens resa, Old boy och Lady vengeance) har lagt mycket krut på stil och struktur även i denna film. Han använder sig av samma stil som i tidigare filmer och det är såklart väldigt genomtänkt. Allvaret har dock lämnats därhän och istället har Chan-wook Park flyttat fokus till drama och komik. Det är stundtals väldigt komiskt och skruvat, men det är inte en renodlad komedi och det är viktigt att påpeka det tycker jag. Den behandlar också ämnen som ätstörningar och behandlingsmetoder på ett fint sätt.
 
 
Det finns en twist också. Twisten höjer filmen för det är ingen klockren 4:a. Betyget kan vara i sympati med att Lady Vengeance var en besvikelse. Men det här är kvalitetsfilm. Skulle det vara så att du ser filmen och tycker det är riktigt dåligt kan du ju alltid försöka lära dej hur man uttalar filmens titel på originalspråket!
 
 
Betyg 4/5
5:a, 90s, fredagstipset, komedi, mystery, skräck #blogg100, bröst, cemetary, child shot in the forehead, corpse, cult, dellamorte dellamore, disembodied head, zombies

Fredagstipset v. 11 The cemetary man (1994)

Titel: Dellamorte Dellamore / The cemetary man (1994)
Regissör: Michele Soavi
Skådespelare: Rupert Everett, Francois Hadji-Lazaro och Anna Falchi
Genre: Skräck, romantik, mystery
Längd:  105 min
 
Francesco Dellamorte arbetar på en kyrkogård i den Italienska byn Buffalora. Han lever i ett fallfärdigt hus på området med endast sin mentalt handikappade assistent Gnaghi som sällskap. Han verkar inte förvånas över att alla lik återvänder som zombies sju dagar efter att de begravts. Francesco (Rupert Everett) möter den mystiska men supersnygga She (Anna Falchi), drömmer Francesco eller tappar han förståndet?
 
 
 
Det här är ett hopkok av skruvad humor och existentiell närvaro. Slutet är framförallt mäktigt, men det finns många sköna stunder i denna underbara film. Romantiken, skräcken och komiken lever i en perfekt symbios med varann där ingenting blir för mycket eller för lite. Det är mästerligt komponerat, det finns bara ett minus för denna filmen och det är att den är för kort. Tiden har aldrig gått så fort tidigare på film.
 
 
Betyg 5/5
Visa fler inlägg